Medborgarrättsrörelsen i USA
Jag ville att Electra skulle känna till medborgarrättsrörelsen i USA och de modiga män och kvinnor som banade väg och hjälpte till att erövra de rättigheter hon tidigare tagit för givna. När slaveriet förbjöds i USA 1865 antog man i den amerikanska Södern så kallade ”black codes”, stränga segregeringslagar som skilde svarta från vita i alla områden av livet: skolor, fängelser, kyrkogårdar, teatrar, dricksvattenfontäner, simbassänger och även telefonkiosker.
Separata dricksvattenfontäner
Du känner säkert till Martin Luther King Jr och Malcolm X, som båda mördades på grund av sitt engagemang för mänskliga rättigheter, men kampen för medborgerliga rättigheter inleddes långt innan NAACP (National Association for the Advancement of Coloured People) grundades 1909. I Solsystern arbetar karaktären Stella för NAACP, vars kamp för rättvisa fortsätter än idag.
En berömd medlem av NAACP var Rosa Parks (som Stellas dotter är döpt efter). Hon anslöt sig till organisationen 1943 som sekreterare, och det var när hon vägrade följa regelverket 1955 som hon blev det kvinnliga ansiktet utåt för medborgarrättsrörelsen. Parks skulle åka buss i Montgomery och hade satt sig i den anvisade svarta avdelningen. När bussen fylldes utökade busschauffören området för de vita, vilket gjorde att den plats Rosa valt nu var i den vita avdelningen. Men Rosa vägrade flytta sig och blev då arresterad.
Martin Luther King Jr.
Rosa Parks fingeravtryck tas efter att hon arresterats 1955 på grund av sin vägran ge upp sin sittplats på bussen.
Detta blev startskottet för bussbojkotten i Montgomery där den svarta befolkningen som en solidaritetsakt med Parks vägrade åka kollektivt. Detta ledde till att 40 000 afroamerikaner istället promenerade dit de skulle.
Förutom att hylla Rosa Parks gärningar i Solsystern ville jag lyfta några mindre kända, men lika inspirerande, personer, så som Beatrix Hamburg, som var den första afroamerikanska kvinnan att antas på Vassar College och Yale School of Medicine. Hon återfinns som karaktär i Solsystern, och du kan höra henne berätta om sina livserfarenheter i den här videon.
Fredliga demonstrationer under senare delen av 50- och tidiga delen av 60-talen kulminerade 1963 under Marschen till Washington för arbete och frihet – 250 000 människor deltog och Martin Luther King höll sitt numera klassiska tal framför Lincoln Memorial:
Jag har en dröm att denna nation en dag ska resa sig och leva ut den sanna meningen i sin trosbekännelse: ”Vi håller dessa sanningar för självklara, alla människor är skapade som jämlikar.”
Jag har en dröm att forna slavars söner och forna slavägares söner en dag ska kunna mötas på Georgias röda kullar och sitta ner tillsammans vid broderskapets bord. (övers Magnus Olsson, källa NE.se)
Du kan läsa talet på engelska i sin helhet här:
Och på svenska här:
Fredsdemonstranter arm i arm under marschen till Washington
När lagen som förbjöd diskriminering, Civil Rights Act, röstades igenom 1964 var det starten på en ny era: ingen arbetsgivare hade längre stöd för särbehandling på grund av ras, färg, kön, religion eller nationell tillhörighet. Detta banade väg för NAACP som nu med lagen på sin sida kunde fortsätta bekämpa orättvisor inom utbildning, bostadspolitik, rättsväsendet och mycket mer.
Vi får inte glömma att de vi ska tacka för de senaste 100 årens utveckling är vanliga medborgare som slutit sig samman och kämpat för vad de trott på. Deras berättelser är både en källa till ödmjukhet och inspiration.
Sanna historier bakom boken
 |
 |
 |
 |