Min karaktär Flora skickas iväg från sin stillsamma tillvaro i Lake District för att bo med Alice Keppel, en beryktad person i Londons societet. Flora upptäcker snart att mrs Keppel var kung Edward VII:s (mer känd som ”Bertie”) älskarinna. Han besökte henne ofta på adressen vid Portman Square i London. Alice Keppel skapade kontroverser men var en intelligent och social kvinna med smittande energi. Hon var värdinna åt de mäktigaste politikerna och aristokraterna i dåtidens Europa. Av alla Berties älskarinnor var hon den mest offentliga.

Alice föddes 1868 och växte upp på Duntreath Castle i Skottland. Hon gjorde sin societetsdebut 1886 och blev en högt ansedd värdinna för aristokratin. Hon ansågs vara en av tidens vackraste kvinnor med sina blå ögon, smala midja, kastanjebruna hår och fylliga barm.

Efter att ha uppvaktats av otaliga andra friare gifte sig Alice 1888 med George Keppel, en soldat enrollerad i Gordon Highlanders och Norfolk-artilleriet.

1897 presenterades Alice för Bertie, prinsen av Wales. Han var sedan 1863 gift med prinsessan av Danmark. Alice blev snart en av Berties många älskarinnor. Han gav henne smeknamnet ”La favorita”, favoriten.

1897 presenterades Alice för Bertie, prinsen av Wales. Han var sedan 1863 gift med prinsessan av Danmark. Alice blev snart en av Berties många älskarinnor. Han gav henne smeknamnet ”La favorita”, favoriten.

Fastän rykten om deras affär florerade i Londons societet dröjde det till februari innan Bertie öppet började avlägga visiter i Keppels residens vid Portman Square. I början av 1901 gick drottning Victoria bort och den 24 januari besteg Bertie tronen som kung Edward VII.

De följande nio åren var Alice – och George – en central del av kungens hov och syntes vid merparten av hans sociala tillställningar. Kungens finansielle huvudrådgivare, Sir Ernest Cassel, hjälpte även Alice med hennes investeringar vilket ledde till att hon blev en förmögen kvinna. Alice och hennes döttrar följde med kungen på hans årliga vistelser i Biarritz, Frankrike. Där behandlade man henne som en drottning.

Bertie påstods vara far till en oäkting med en älskarinna. Det hävdades att Lady Susan Vane Tempest födde hans barn 1871 i Ramsgate, men inget mer är känt om barnets öde. Lady Susan dog 1871 och tog med sig sina hemligheter i graven.

Kungens hälsa började vackla under den senare delen av hans liv. Han hade alltid varit förtjust i mat och dryck, han hade blivit överviktig men fortsatte att röka sina favoritcigarrer trots att han fått diagnosen bronkit. Den 6 maj 1910 drabbades kungen av två hjärtattacker innan han försjönk i koma. Alice bad drottning Alexandra om att få träffa kungen och visade henne ett brev som Bertie hade skrivit till henne 1902 som bevis på att han ville ha henne vid sin sida. Det finns olika vittnesbörd om vad som faktiskt inträffade, men det sägs att en hysterisk Alice måste släpas från hans gemak av palatsvakter. Kungen dog 23.45 den natten.

Det hävdas att en stor summa pengar lämnades av Sir Ernest Cassel bredvid kungens säng på dennes begäran. Det ryktades att pengarna var avsedda för Alice Keppel, men att kungen dog innan han fick chansen att överlämna dem till henne. Pengarna återbördades senare till Sir Ernest Cassel av den framlidne kungens stallmästare.

Alice försköts av hovet som bildades av den nye kungen och drottningen, George V och Mary av Teck. Alice och hennes familj drog sig undan societetslivet i London och reste genom Italien, Algeriet (Alger), Sri Lanka (Ceylon), Fjärran Östern och Kina under de följande två åren. 1912 flyttade de tillbaka till London och under första världskriget arrangerade Alice på nytt regelbundna middagsbjudningar och helgvistelser för diplomater, politiker och krigskorrespondenter.

Alice flyttade till Florens i Italien 1927. Där bodde hon med sin familj under resten av sitt liv, med undantag för återkomsten till Storbritannien under andra världskriget. När kung Edward VIII förkunnade att han abdikerade för att gifta sig med den frånskilda amerikanskan Wallis Simpson, hörde man Alice undslippa sig: ”Saker och ting sköttes mycket snyggare på min tid.” Hon dog den 11 september 1947 och begravdes i Cemeteria deli Allori i Florens, nära sitt hem.

Alice var sinnebilden för den edwardianska societeten. Hon njöt av överdådet med mat, dryck och pengar före första världskriget. Hon förevigades i Vita Sackville-Wests mest kända roman The Edwardians, en parodi på aristokratin. I romanen har hon namnet Mrs Romola Cheyne: ”Mrs Cheyne var en kvinna med stark personlighet och energiskt mod […] trots all sin tuffhet, all sin materialism, var hon ingen dussinmänniska.”

Berättelsen om Alice och Edward, den dåtida prinsen av Wales, har likheter med den nuvarande prinsen av Wales, prins Charles, och hans andra hustru Camilla, hertiginnan av Cornwall. Alice Keppel var Camillas gammelmormor och Edward VII var Charles gammelgammelfarfar. De två kvinnorna var släkt med varandra men åtskilda av många årtionden – genom en bisarr ödets nyck blev båda älskarinnor till prinsen av Wales.